En dag som alla andra
En riktig skitdag.
Var iaf till Alternativpraktiken & pratade en del, sen började han behandlingen.
Moxa & Kinesiologitejping, tejpen satte han på magen som ska sitta några dagar men känner jag att det inte hjälper något alls ska jag ta bort det.
Kinesiologitejping används främst till idrottsmänniskor men han har testat på några som haft ont i magen & de hade upplevt att det hjälper.
Men ja ni får söka själva om ni vill veta mer om detta för jag orkar inte förklara, hehe.
Jag får iaf gratis behandlingar pga att jag haft praktik där & han vill väl lära sig mer dessutom, nästa gång blir det akupunktur med nålar.
En sak jag vill skriva är att jag blir så less på de som inte förstår att jag har problem med magen.
Nästan så jag önskar att de fick prova på att ha detta besvär, känna denna smärtan i någon vecka eller månad.
Då skulle ni förstå hur det känns & är.
1.Det här är på riktigt, något jag lider av & förmodligen alltid kommer göra.
2.Det är inte mitt fel!
3.Ibland kan jag inte & har inte orken till att göra vissa saker hur mycket jag än vill.
4.Jag försöker så gott jag kan!
Ibland känns det som det är mitt fel & att jag är till besvär vilket bara gör saken ännu värre.
Tror folk att jag vill ha såhär?
Svaret är nej, jag vill också kunna leva ett normalt liv utan det här.
Orkar inte skriva mer, önskar bara att folk ibland kunde vara lite mer förstående, åtminstone försöka.
Är det för mycket begärt eller?
Var iaf till Alternativpraktiken & pratade en del, sen började han behandlingen.
Moxa & Kinesiologitejping, tejpen satte han på magen som ska sitta några dagar men känner jag att det inte hjälper något alls ska jag ta bort det.
Kinesiologitejping används främst till idrottsmänniskor men han har testat på några som haft ont i magen & de hade upplevt att det hjälper.
Men ja ni får söka själva om ni vill veta mer om detta för jag orkar inte förklara, hehe.
Jag får iaf gratis behandlingar pga att jag haft praktik där & han vill väl lära sig mer dessutom, nästa gång blir det akupunktur med nålar.
En sak jag vill skriva är att jag blir så less på de som inte förstår att jag har problem med magen.
Nästan så jag önskar att de fick prova på att ha detta besvär, känna denna smärtan i någon vecka eller månad.
Då skulle ni förstå hur det känns & är.
1.Det här är på riktigt, något jag lider av & förmodligen alltid kommer göra.
2.Det är inte mitt fel!
3.Ibland kan jag inte & har inte orken till att göra vissa saker hur mycket jag än vill.
4.Jag försöker så gott jag kan!
Ibland känns det som det är mitt fel & att jag är till besvär vilket bara gör saken ännu värre.
Tror folk att jag vill ha såhär?
Svaret är nej, jag vill också kunna leva ett normalt liv utan det här.
Orkar inte skriva mer, önskar bara att folk ibland kunde vara lite mer förstående, åtminstone försöka.
Är det för mycket begärt eller?
Kommentarer
Trackback
